Om tiden vi kan tänka många tankar. Problemet är bara att vi ofta inte hinner tänka. Vad skall vi göra med tiden? Hur får vi den att räcka till? Vems är tiden, min egen eller andras? När barnen kom in i mitt liv så har tiden fått en annan innebörd. En timme kan fyllas med så mycket. Innan barnen tyckte jag att en timme inte var någonting. Men nu.......
Ibland ger tiden magvärk, svettningar och andnöd (eller är det snarare brist på tid). Ibland kan tiden vara något underbart. Att vänta, längta och bli belönad.
Eller att mitt i tiden stanna till och känna ... LYCKA...... över att
- jag kan stå och diska och titta ut på mina barn som leker
- få böja sig ned över dess sovande väsen och insupa doften av varmt barn!
- sitta på stranden och se solnedgången
- läsa en god bok när vinden viner utanför
- boka en resa
- få en stund för sig själv helt oväntat
Det finns mycket att känna lycka för under tiden som tiden springer iväg.
Någon sa mig en gång att vi mäter tiden efter hur länge vi levat. En människa som är fem år tycker att 1 år är lång tid = en femtedel av dess liv. Medans en fyrtioåring tycker att det är ganska kort tid.......
Kram!
