Hur ofta hinner vi människor reflektera över hur livet ser ut, vad vi känner och vill?
Kram
L
2013-04-25
Cancerrehabilitering
Häromdagen fick jag besked om att jag är beviljad att åka på cancerrehabilitering. Vad innebär det? Jag känner mig lite osäker på om jag vill åka. Det blir så mycket tid för mig att möta mig själv. Det är säkert jättebra och vad jag behöver just nu. Men det kommer förmodligen bli svårt. Svårt att umgås med bara mig under längre tid. Skräckblandad förtjusning. Känner att jag behöver.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Såg din kommentar hos Emma (att vara ngns fru). Du kommer klara det, du kommer orka med, sorgen kommer så sakta tyna bort och du kommer känna dig starkare, du är en överlevare. Låt det ta den tid det tar, omge dig med stöttande människor. Prioritera dig själv. Försök att hitta små stunder i vardagen där du bara är, där du får andrum, även om det är svårt när man har barn. Mitt tips är att åka iväg, du måste möta sorgen, möta dig själv. För du är en ny person nu, fast ändå samma. Men det är det ingen som riktigt förstår förutom de som någon gång själva blvit riktigt allvarligt sjuka. Stor varm / Maria som fick en Stroke som 32-åring
Skicka en kommentar