2016-02-01

Ute på havet

Ute på havet kan det storma. Ute på havet kan det glittra förföriskt vackert. Jag har alltid älskat havet och dess olika skiftningar både i färg och "temperament". Jag kan fascineras över hur ett föremål kan guppa omkring i de lugnaste vattnet invid strandkanten men även när det blåser storm fortfarande håller sig på ytan.
   Så är det just nu. Mitt liv är som havet och jag känner mig som det där föremålet som håller mig flytande oavsett havets skiftningar. Jag fokuserar på glittret och solstrålarna men undviker inte det svarta djupa, det stormiga och vilda.
Kram

L

Hoppa, hoppa, hage

Jag säger då det! Livet är som en stor lekplats. Ibland skrapar man knäna när man ramlar omkull. Ibland delas vi in i lag och blir medspelare för en längre eller kortare stund. I helgen har jag varit med mina fantastiska vänner. Vi har skrattat, gråtit, vridit och vänt på stora livsfrågor. I vått och torrt har vi varandra. Som en enda stor krockkudde.
   Jag brottas just nu med en stor och livsavgörande fråga. Under helgen har jag blivit utmanad på både det ena och andra sättet. Igår när jag kom hem så dök frågan upp: "hur ser mitt liv ut nästa år i januari när vi träffas igen allihop?"

En spännande tanke... 

L

2016-01-25

Att leva med sig själv

De val jag gör är val jag får leva med hela mitt liv. Måste då jag som människa vara hundra procent säker på att jag gör rätt val? Kan vi någonsin vara säkra på att vi gör rätt val? Nej, det tror inte jag. Vi mentaliserar ofta och glömmer bort känslor, mage och hjärta. Just nu har jag inte en aning om mitt beslut kommer att bli ett bra beslut eller inte. Det får tiden utvisa. Jag har ändå valt att lysnna på hjärtat och magen. Tänker att jag får förlita mig lite på ödet också. Det blir som det blir av en anledning och det kommer att bli bra. Jag vet att jag behöver förändring. Det svåra med förändring är att den drabbar även andra som kanske inte önskar sig förändring.

Står mitt i ett virrvarr av känslor, mina och andras och ska nu försöka navigera mig framåt. I allt det här är jag ändå trygg. Trygg över att kunna våga, agera och försöka ge mig själv möjligheten att få ett nytt perspektiv och en ny tillvaro. Glad över att jag tar hand om mig själv och bejakar det jag behöver för att må bra.

Jag ska ju leva med mig själv, resten av mitt liv...

Kram 
L

2016-01-10

Skrämmande men ett måste

Ibland, ibland är det svårt att veta vad som får mig att fatta de beslut jag gör i den tid de sker. Ofta fattar jag impulsiva och spontana beslut och ibland tar det lång tid, väldigt långt tid. Nu är ett beslut, noga övervägt och genomtänkt, fattat. Min vår, familjens vår kommer inte se ut som den gjort förr. När alla bitar fallit mer på plats så ska jag berätta vad som händer. Och jag tänker att vissa saker måste göras oavsett vilja. Göras för att kunna bli till något annat, någonting bättre. Stänga en dörr för att öppna andra. Oavsett om vi går in genom en dörr igen så är det med nya ögon, andra tankar och erfarenheter.

Kram
L

2015-12-29

Förändring

Oavsett hur jag väljer just nu så kommer det skapa stora förändringar i mitt liv. Vilka förändringar vill jag då ha, behöver jag och fömår jag hantera? Vems behov ska gå först i det här? Hur gör jag rätt val och tar med rätt avväganden så det blir så bra för alla inblandade som möjligt?
   Hela livet handlar om att välja, varje dag gör vi val. Det liv vi har och de situationer vi befinner oss i har vi valt själva. Viktigt att tänka på och ta ansvar för. På vilket sätt kan jag välja MIG utan att göra för stor skada på min omgivning? Det är utifrån det här jag just nu måste göra mina val. Skapa min förändring.
Kram
L

2015-12-13

Vägar

Jag har gått länge
Mina steg har tagit mig långt
Längre än vad jag ibland tänkt

Jag har också gått i cirklar
Backat flera steg
Stått stilla, länge
Irrat omkring i mörkret utan ljus

Just nu är mina steg
Ömsom lätta
Ömsom tunga
Vägvalet är skarpt

Det finns ingen gyllene medelväg
Det finns bara ett antingen eller
Jag tvekar där jag står
Vilken väg är den som leder?

Vägen som leder mig rätt
Vägen som gör det lätt att gå
Vägen som är min, bara min
Vem förutom jag vet det

Ingen

L

2015-12-11

Vardag

Den är vår, vardagen är det som består, som vi har tillgodo. Jag försöker ta tillvara på vardagen och använda den, utvinna mesta möjliga. För mig är det viktigt att ta tillvara på den speciellt efter att jag varit sjuk. När jag var som sämst så insåg jag hur mycket vardagslivet betyder och att det känns bra.

Just nu har jag vissa viktiga beståndsdelar som jag tycker fattas i min vardag. Jag behöver förändra, fylla på och göra om. Det gör ont som fan, insikten. Vägen framåt. Så osäkert men ändå så lockande. Jag, mig, mitt. Det kommer att gå bra. Det måste gå bra. Vill inte tveka eller backa.

Min vardag kommer bli annorlunda, visst, men också min, bara min att forma som jag vill. Nu är frågan jag ställer mig "hur kommer det att kännas när jag är där?".

Kram
L

2015-10-18

Mitt i smeten

Jag finns här mitt i smeten. Bland ungar, jobb, hus, trädgård, vänner, fritid, och allt det som är ingredienser i livet. Ikväll är det nystädat hus, tända ljus, TV, datorn i knät (jobbar lite under tiden). Sommaren är nu definitivt över, hösten har kommit. Hög, klar och kall luft, löv i olika nyanser av rött, gult, orange. Skrapa rutorna på bilen. Vara trött som synden på morgnarna när klockan ringer. Att vilja ligga kvar under det varma täcket istället för att ge mig i kast med dagen. Drömma lite om framtiden och njuta av stunden. 
Kram
L

2015-10-13

Under ytan

Det kan vara bra att släppa taget ibland, att känna hur man sjunker och låta allt bli som det blir. När ska jag hålla fast i saker och när är det dags att släppa taget? I våras släppte jag taget men inte helt, höll mig fast i ett "halmstrå" som gjorde att jag inte kom loss och vidare. Nu har jag släppt och sjunkit för att komma upp till ytan igen. Det som är meningen faller sig naturligt och löser sig på vägen. I min vardag nu så försöker jag bara hålla i och om mig själv. Min kärna av jaget som jag varit tvungen att hamra, slipa och polera för att orka. Jag var livrädd för att jag skulle dö vilsen i mig själv utan att veta vem jag var, vart jag tagit vägen.

Så kändes det när jag var som sämst. Att om jag bara kunde hitta MIG igen så skulle allt vara ok, vad som än hände. Jag hade tappat bort det, jaget, under åren som varit. Det hade förtvinat och dött. Jag hade ingen som helst aning om vem jag var, vad jag ville, vad jag tyckte om, vad som gjorde mig glad eller ledsen. Där platsen inom mig som var mitt jag var tomt, svart och ihåligt. En mycket skrämmande känsla.

Det fanns dagar under cancern när jag vaknade och tvivlade på om jag ville överleva. Om jag hade kraften och lusten att kämpa. När jag funderade på om det inte skulle vara lättare och enklare att bara ge efter. För det var så svårt att hitta MIG och det var det enda jag ville. Hitta mig själv så jag hade slutit fred med mig om allt skulle gå åt skogen. Att "vi" var vänner igen. Jag hade så länge kämpat mot mig själv. Inte lyssnat på mina behov eller önskningar. Jag hade tappat bort MIG!

 Jag hittade mig någonstans tillslut. Genom att våga vara i det svarta, våga leta i mina innersta vrår, syna mina drömmar, min längtan, mina rädslor, min tro på livet. Det var mörkt, det var tungt, det var sorgligt, lärorikt och väldigt häftigt. Så.... Idag står jag här, med mig själv, i mig själv, på min resa som både har startat och startat om igen. 
   Under ytan fann jag så mycket som jag glömt bort, tappat på vägen, omformat, utvecklat, förfinat, slipat, jag fann mig själv och tilliten till att jag är jag. 

Kram 
L

2015-10-06

Yrkesverksamma år...

Där är jag nu, i mina yrkesverksamma år. Verksamma kan ibland bytas ut till "värksamma". Det kan verkligen vara tungt att jobba. Jag har ett jättetufft ärende på mitt jobb som just nu tar ca 50% av all min tid och desto mer av min energi. Brukar fundera på det där ibland. Hur vissa saker, säg 10-20% kan få ta upp till 80-90% av ens tid. 
  Det gäller att hålla ut, att kunna se målet och stå pall längs vägen under tiden. Idag har jag velat säga olämpliga saker, vara arg, obalanserad och utan impulskontroll. Istället har jag kommunicerat, balanserat och djupandats för att nå bästa möjliga resultat. Så ikväll är jag trött. Det tar på krafterna att vara "klok". 
   Kvällen har spenderats i soffan med familjen. Vi har sett Kalla Fakta och haft väldigt bra diskussioner efteråt. Ett viktigt ämne som togs upp ikväll. 

Sköt om er!
L

2015-09-27

Just nu

Just nu mår jag väldigt bra trots att det finns många svåra utmaningar framöver. Jag sover bra om nätterna, tränar, äter bra mat och fokuserar på det som är viktigt både hemma och på jobbet. Och vet ni, det fungerar! Jag har varit så "vinglig" och trött ett tag men nu har det vänt. Det finns energi till att tänka positiva tankar, göra roliga saker och vara här och nu. 

På fredag kommer tjejerna! De där viktiga, fantastiska, energigivande tjejerna! De som gör att allt känns möjligt och ingenting blir svårt. Jag skulle önska att alla kvinnor fick ha ett gäng som det här. Jag vet att det är många förunnat men inte för alla. Vi ska laga mat tillsammans, dricka gott vin, bada jacuzzi och prata till långt in på småtimmarna. Alla sover över och vi kommer äta frukost tillsammans för att sedan kunna åka hem var och en till sitt. Lite gladare, lite mer full av energi och nya idéer!

Kram 
L

2015-09-20

Fatta beslut och leva med det

Ja, det är svårt att fatta beslut. Men det tär också oerhört mycket på sinnesfriden att inte fatta några beslut. Det blir som att leva i limboland och där är det svårt att förhålla sig till det som sker då inga val har gjorts utan allt "bara blir". Rädslan i att fatta beslut ligger ofta i att vi inte får fatt i vår magkänsla. Hur ska vi veta vad den säger till oss i det ständiga bruset av jobb, familj, sociala medier, tv, träning, umgänge etc... Just nu kämpar jag med mina beslut och jag märker att ju mer jag avvaktar desto fler beslut pockar på att behöva fattas. Stundvis vill jag bara lägga mig ned och blunda, ge upp och följa slumpens utveckling. Men det är inte riktigt jag. Jag behöver känna att jag styr mitt eget liv och väljer min egen framtid. Så frågan återstår, hur ska framtiden se ut för mig? Vad innehåller den? Vilka värden ska få styra mina val? Ni ser, många frågor och fler finns det. Återkommer när jag vet mer...
Jag borde, jag skulle, jag känner att...
L