Skriva som terapi

Hej!
Jag har under hela den här tiden skrivit både dikter och längre texter. Det har fungerat som terapi för mig. Det är då jag kan släppa fram mina känslor och tillåta mig att känna lite hur det känns. Att då och då ta fram dem och läsa ger mig också perspektiv på min situation. Jag tänkte att jag skulle våga dela med mig lite av några texter till er. Den här dikten kom till när jag fått besked om att cancern spridit sig till lymfkörtlarna.

Kom

Kom, kom mig nära

Håll mig stilla en liten stund

Hjälp mig sorgen bära

Ge mig av din livskraft

Var mitt mod

Låt mig vila mitt tunga huvud

Hjälp mig vakta mitt blod

Lägg din hand över mitt ängsliga hjärta

Bär mig över sorgens hav

Ro min båt när krafterna tryter

Låt mig känna att du är mitt nav

Ta ditt ljus och skingra mitt mörker

Låt mig leva i din värld

I ovetskap om att faror lurar

Att livet är en upptäcksfärd

Jag har fallit som en döende stjärna

Mött min lieman

Har famlat efter krafter

Att leva jag önskar så hett och gärna

Ge mig av din tid och din oskuldsfullhet

Tvätta bort mitt förakt och svärta

Ge mig åter förmågan att framtid planera

Färga åter rött mitt hjärta

Kom, kom mig nära

Håll mig stilla en liten stund

Hjälp mig sorgen bära

Bjud mig livets samfund

Kram

L