2013-11-04

Jag. Orkar. Inte.

Idag ringde läkaren. Tumören inte borttagen m tillräcklig marginal. Tumören aggressivare än vad de först trott. Nu måste jag vänta tills de har haft konferens nästa vecka. Expertläkare, onkologer o gud vet vad ska sitta o diskutera en journal, ett fall, ett medicinskt problem de ska lösa. Hoppas att de också kommer ihåg att bakom dessa ord på papper så finns jag. En kvinna, en mamma, en sambo, en dotter, syster och moster.

Å jag, va känner jag?
Vet inte.

L

8 kommentarer:

Queen of Kammebornia sa...

NEJ!!!! Stor varm kram!

Anneli sa...

Åh.................hittar inga ord.
Skickar stor kram och varma tankar till dig,

Anneli

litesomvi sa...

Kraft och styrka till dig. Kram!!

Anonym sa...

Så tufft att vänta på besked om vad som ska hända!! Min bästis på äldre dar har kronisk lungcancer och idag mår hon betydligt bättre än vad hon gjorde för 2 år sen....så under sker-hoppas du också får må bättre snart!

Helena sa...

All denna väntan. Förstår din frustration. Tänker på dig och skickar ork och hopp och kramar.

Anonym sa...

Fy sjutton, skickar styrkekramar! Fuck cancer! Väntan och ovisshet är det värsta! Kram Anna

Lotta sa...

Finner inga ord <3<3<3

Bella sa...

Nej, nej, neeeeej, det är inte sant... Jag hittar inga ord, livet är så orättvist...

Stoooor styrkekram

Bella