2014-01-08

Nypa mig i armen

.....för att förstå vad läkaren sa. Igår ringde jag Karolinska på förmiddagen. Fortfarande inget svar. Det fick mig nästan ner för räkning. Min kontaktsjuksköterska lovade att ringa patologen och höra återigen varför svaret inte kommit. När vi hördes av efter lunch så var svaret från patologen att de helt enkelt inte hunnit få det färdigt än. Försökte förklara för kontaktsjuksköterskan hur det känns att gå och vänta, hur mina närmaste också oroar sig och mår dåligt. Att vi är i limboland. Hon skulle prata med min läkare och se vad de kunde göra.

Vid fyratiden igår eftermiddag ringde min läkare upp mig. Svaret hade då precis kommit till henne. De hade funnits 5 lymfkörtlar i provet som analyserades. Alla utan metastaser! Även den extra vävnad som opererades bort där tumören suttit var fri från cancerceller. Så ja, nyp mig i armen! Jag har ännu inte riktigt kunna ta in det här. Känns overkligt men härligt. Det är en stor lättnad inte bara för mig utan även för alla runt omkring mig. Glädje? Lite då och då. Det är som om den inte riktigt vågar sig fram, bara lättnad. Tydligen inte ovanligt enligt min terapeut på Cancerrehabiliteringen. Rädslan finns kvar, den får jag nog lära mig leva med. Det är en lång väg till att bli friskförklarad. Men mitt mål är att ta mig hela vägen dit!

Kram
L

13 kommentarer:

Anonym sa...

Åh så härliga nyheter! Dock helt vansinnigt att du, och dina nära, fått vänta så länge på detta svar.... Kram Sofia, en bloggläsare

Camilla sa...

Men du, vad fantastiskt fina nyheter! Såååå toppenbra! Stort grattis! Men man vill ju skicka en känga till sjukhusledningen dom inte ser till att patologen "fungerar"/ att de verkar underbemannade! Det får inte gå till på detta sätt!

Anonym sa...

Gilla!!!!!

/Anna

Anonym sa...

Underbart!!! Stort grattis. Glädjen kommer med tiden, nu kan du sluta oroa dig. Nu kan du leva fullt ut varje dag utan cancermonstret över dig, it´s gone! Mina varmaste gladhälsningar - bra jobbat, du vann!!!!

Många kramar från Anna i Helsingborg

Anonym sa...

Helt underbart!
Försök att njuta av det nya beskedet! Kan förstå att det är svårt men vilken lycka...
Självklart för dig men också för din familj och vänner-ibland är det inte lätt att stå "bredvid" och se när någon kär har det svårt! Som mamma till vuxna barn så förstår jag din mammas oro-för tusan jag skulle ätas upp men ändå jobba för att inte visa min stora sorg och oro! Så njut nu allihop och att det blev så lång väntan på besked är förfärligt...

Anonym sa...

Gud va skönt:) kram

Helena L sa...

Härligt! Njut nu allt du kan och du, det är klart att rädslan inte går att plocka av sig så lätt. Det är trots allt ett slags "nära-döden-upplevelse" att få cancerdiagnos och behandlas för den. Men så skönt ändå att du fick detta det bästa beskedet. Kunde inte bli bättre. Kram!

Anonym sa...

Åh, äntligen fick du ditt besked, så glad för din och din familjs skull att ni nu - -äntligen - får känna lättnad och tillförsikt inför framtiden. Så glad blir jag här bakom min dator.
Men jag är fortfarande förbannad på den makalösa slöheten hos någon läkare, eller slarv kanske, det får aldrig bli så igen.
Nu kan ni äntligen se framåt och börja leva mer normalt!
Varma glada hälsningar från
Kerstin

maggan sa...

Härligt!!!!!!!!!!!!

Fullblodsekologen sa...

Så underbart!! Läser ditt inlägg med förfäran, men under sista delen av inlägget ler jag "jättestort". Detta är ju fantastiskt!!! Är så glad för dig och de dina så jag nästan sitter här och lyckosnyftar.
Många kramar!!

Anneli sa...

Läser att du fått ett underbart besked!
Försök ta till dig det nu och njut av tillvaron, min vän.
Nu vänder det ska du se................

Varma kramar i vintern till dig,
Anneli

Bella sa...

Åååh, vilka underbara nyheter!! Blir så glad för din skull och jag hoppas du kan landa och få lite ro i kropp och själ nu.

Många styrkekramar Bella

Bella sa...

Åååh, vilka underbara nyheter!! Blir så glad för din skull och jag hoppas du kan landa och få lite ro i kropp och själ nu.

Många styrkekramar Bella